Pleuravätska (Vätska i lungorna)

Enkelt förklarat!

Enkelt och kortfattat

De vanligaste orsakerna till pleuravätska

  • Cancer
  • Hjärtsvikt
  • Lunginflammation

Symptom på pleuravätska

  • Andnöd
  • Smärta / tryck över bröstet
  • Hosta

Synonymer till pleuravätska

  • Pleurautgjutning
  • Vatten i lungorna
  • Vätska i lungorna

Hur man behandlar pleuravätska

  • Engångstappning (punktion)
  • Pleurodes (talk/mepakrin)
  • Kvarliggande pleurakateter för dränage

Pleura (lungsäcken)

Pleuran (lungsäcken) är en tunt membran i bröstkorgen som består av två hinnor, vilka man även kallar blad. Det inre bladet omger lungan och kallas för pleura viscerale. Det yttre bladet klär thoraxväggens insida och kallas för pleura parietale. Mellan dessa båda blad finns pleurahålan. Pleurahålan innehåller några millimeter vätska, så att de båda bladen kan glida mot varandra när man andas. Ungefär som med två glasskivor mellan vilka en vätskefilm befinner sig.

Illustration av lungan med pleura (lungsäck) samt pleura parietale och pleura visceral.

Vad är pleuravätska?

Pleuravätska innebär att pleuran (lungsäcken), vilken vi har beskrivit ovan, fyller på sig med mer vätska än normalt. Hos en frisk människa finns några milliliter vätska i pleurahålan för att de båda pleurabladen ska kunna röra sig smärtfritt.

Hos en människa som lider av pleuravätska fyller vätskan i lungsäcken som omger lungorna på sig.  När vätskan uppnår en viss mängd påverkar den andningen, eftersom lungan inte längre kan expandera fullständigt på grund av vätskan.

Varför uppstår pleuravätska?

Det finns olika sjukdomar som kan orsaka pleuravätska. I en lång lista på sjukdomar är den vanligaste orsaken till pleuravätska en cancersjukdom (malign tumör). Även hjärtsvikt eller lunginflammation (pneumoni) kan orsaka pleuravätska.

Lungcancer följt av bröstcancer är de vanligaste orsakerna till en malign (uppstår genom elakartad tumör) pleuravätska.

Illustration av lungan med pleuravätska.

“

Innan jag fick PleurX tappades jag 1-2 gånger/vecka och hade 5 mil till sjukhuset. Efter att jag har fått min PleurX för en månad sen har jag inte behövt uppsöka sjukhus. Det är så betydelsefullt att få ta vara på tiden hemma och slippa sjukhus. När jag kommer till sjukhuset påminns jag om att jag är sjuk, men när jag kan vara hemma känner jag mig inte sjuk.

– Lotta från Kalmar / pleuravätska (cancer) –

“

Innan jag fick PleurX tappades jag 1-2 gånger/vecka och hade 5 mil till sjukhuset. Efter att jag har fått min PleurX för en månad sen har jag inte behövt uppsöka sjukhus. Det är så betydelsefullt att få ta vara på tiden hemma och slippa sjukhus. När jag kommer till sjukhuset påminns jag om att jag är sjuk, men när jag kan vara hemma känner jag mig inte sjuk.

– Lotta från Kalmar / pleuravätska (cancer) –

Hur behandlar man pleuravätska?

Det finns olika behandlingsalternativ för att behandla återkommande pleuravätska:

Pleuratappning (pleurapunktion eller torakocentes)

Vid en pleuratappning drar man ut vätskan som har samlats via en kanyl med en spruta. Detta är ett polikliniskt ingrepp, vilket man ofta genomför på en mottagning på sjukhuset. När vätskan fyller på sig igen måste man tillbaka till mottagningen på sjukhuset för att göra en ny pleuratappning.

Pleurodes

Återkommande (recidiverande) vätska kan man, beroende på bakomliggande sjukdom och vätskans art, motverka med en kemisk pleurodesbehandling. Då sprutar man in ett medel i pleurahålan, vanligen talk eller mepakrin, för att orsaka en inflammation. Om behandlingen är framgångsrik klistrar pleurabladen samman och vätskan slutar fylla på sig i pleurahålan. Det kallar man en pleurodes.

En pleurodesbehandling kräver upp mot en veckas sjukhusvistelse.

Kvarliggande kateter

Vi på ewimed rekommenderar vid återkommande pleuravätska en omedelbar implantation av en kvarliggande pleurakateter. Genom att få katetern tidigt ökar man möjligheten till en spontan pleurodes.

En kvarliggande kateter har en stor fördel för patienten. Man behöver då inte åka till sjukhuset upprepade gånger för att läkaren ska punktera och engångstappa. Det är även möjligt att få en spontan pleurodes genom att tappa ut regelbundet. En spontan pleurodes innebär att vätskan slutar att fylla på sig.

Patienten har därmed mer tid till sitt förfogande, eftersom man kan dränera vätskan i hemmet utan att en läkare behöver vara närvarande. Detta ökar patientens rörlighet och livskvalitet.

Andra fördelar med en kvarliggande kateter är färre sjukhusvistelser, låg risk för infektion och komplikationer.

Mer information om katetern

Kort överblick över fördelarna med våra kvarliggande katetrar

  • möjliggör självständigt, snabbt och patientsäkert dränage i hemmet.
  • inga ytterligare sjukhusvistelser på grund av vätskan
  • enkelt och lätt att hantera
  • inga upprepade, smärtsamma punktioner
  • ett enda minimalinvasivt ingrepp för att implantera katetern
  • högsta patientsäkerhet tack vare den unika kopplingen till dränageseten
  • ökad rörlighet och självständighet för dig som patient
  • minskad infektionsrisk
  • hög nivå av spontana pleurodeser vid pleuravätska utan ytterligare ingrepp
Mer om våra dränagesetewimed service

Viktigt att veta

Även de europeiska och amerikanska läkarorganisationerna inom thoraxkirurgi och lungmedicin rekommenderar sedan 2018 att implantera en tunnelerad kvarliggande pleurakateter vid återkommande vätska. Anledningen är att den ger en effektiv symptomlindring och minskade sjukhusvistelser med goda chanser till en pleurodes. (Källor: Europa USA)

Har du frågor?

Kontakta oss eller titta igenom ett urval av våra vanligaste frågor och svar (FAQ).

Ta kontakt nuFAQ (vanliga frågor)