FAQ (vanliga frågor)

Det finns ingen begränsning på hur länge katetern kan ligga kvar. Det blir sällan stopp i den och om det händer kan man spola den. Man behöver alltså inte byta ut den så länge den fungerar, såvida det inte finns tecken på infektion kopplat till katetern. Sådana tecken kan vara t ex rodnad, svullnad, kännbar värme. Om du är osäker kan du fråga din behandlande läkare.

Dränageseten kan du även använda utomlands. Innan du åker behöver du beställa hem tillräckligt med dränageset. Våra påsset är särskilt lämpade då de inte tar så stor plats. Beakta de lokala avfallsreglerna i landet när du slänger dränageseten.

Katetern kan en läkare ta bort under lokalbedövning om det behövs. En anledning till det kan vara att vätskan slutar fylla på sig, men det finns även andra orsaker.

Ja, vi har många års erfarenhet av dränage av pleuravätska och ascites. Varje år får hundratals patienter i Sverige en kvarliggande kateter. Därmed får patienten tillbaka lite livskvalitet och kan tillbringa mer tid hemma.

Ja, genom att dränera vätskan minskar eller försvinner besvär som andnöd eller spändhet i magen. Eftersom du inte har något dränageset kopplat när du inte dränerar blir du rörligare i vardagen. Du kan bära katetern under ett förband som inte syns under kläderna.

Att duscha är möjligt med katetern under ett förband. En längre kontakt med vatten bör man dock undvika, att simma eller bada är alltså inte möjligt. Att besöka en bastu kan vi inte heller rekommendera. Detta beror både på hygieniska skäl och att kateterventilen möjligen kan börja läcka vid de höga temperaturerna.

Tala med din läkare om detta innan du reser. Läkaren kan då ge en rekommendation baserad på din individuella situation.

Vid en längre resa bör du också tänka på att beställa hem tillräckligt med dränageset i förväg. Se även ”kan jag åka på semester med katetern? Även utomlands?”

Om du får besvär på grund av din kateter eller vätska under resan bör du omedelbart kontakta en läkare på resmålet.

Ja, om man inte hanterar katetern på ett korrekt sätt kan man skada den. Läs därför igenom bruksanvisningen noggrant.

Om du eller dina närstående vill dränera vätskan själv kommer vi överens med sjukvården hur du får hem dränageset. Du kan välja själv om du vill att vi skickar materialet hem till dörren. Eller om du hellre vill det, kan du hämta ut det på närmaste postutlämningsställe. Har du hemsjukvård som hjälper dig kanske de tar med sig materialet.

Ja, men du blir erbjuden en utbildning när du ska lämna sjukhuset i hur du ska dränera vätskan. En av våra medarbetare, eller personal från sjukhuset, kommer att gå igenom vad du ska tänka på steg för steg. Du får dessutom informationsmaterial om vad du behöver tänka på, så att du kan läsa igenom informationen efteråt.

Nej, dränageseten får man endast använda en gång. Av hygienskäl samt på grund av risk för infektion får man alltså inte återanvända dem.

Efter dränaget slänger man det använda dränagematerialet i restavfall. Beakta de lokala avfallsreglerna. Fråga din vårdgivare hur du ska hantera materialet om du t ex står på cytostatika eller det finns en smittorisk.

Om du efter genomfört dränage fortfarande inte har lättare att andas bör du ta kontakt med din behandlande läkare. Din läkare känner till din sjukdomsbild och kan efter en undersökning förklara varför du har svårt att andas.

Om färgen eller konsistensen på vätskan ändras är det inte en akut farlig situation. Din behandlande läkare kan förklara orsaken till detta baserat på ditt sjukdomsförlopp. Om du däremot får blod i vätskan bör du omedelbart uppsöka din läkare.

Hudstygnen (stygnen som sitter längst bort från kateterns utgångsställe) kan man ta bort efter 10 dagar. Fixeringsstygnen (stygnen som sitter vid kateterns utgångsställe) bör sitta minst i 30 dagar.

Kliniken på sjukhuset där man lade in katetern kan ta bort stygnen. Men även hemsjukvård eller vårdcentral kan ta bort dem. Ta då gärna med vår broschyr Patient- och dränageinformation som visar vid vilken tidpunkt man ska ta stygnen.

Första veckan kan förbandet sitta i en vecka om det ser fint ut och man inte har tecken på infektion. Sedan bör man byta förbandet åtminstone 2 gånger i veckan. Detta för att hinna upptäcka en eventuell infektion i god tid.

Du hittar utförliga beskrivningar under rubriken byta förband här på hemsidan. Även i våra broschyrer och bruksanvisningar finns detaljerade beskrivningar. Dessa hittar du under Downloads/Mediabank.